- Hjärnkrafs -

II.

Som ett spinnande

eller som ett dallrande

kommer verkligheten över dig

i våg efter våg

ibland outhärdlig

då och då som en eufori

men oftast rätt vanlig.

Om jag plötsligt skulle falla sönder

i alla de mikroskopiska beståndsdelar

som jag en gång

sattes ihop av

(i en alldeles egen outgrundlighet);

vart skulle då jag ta vägen?

Skulle jag ens märka det?